josefinfredlund

Kanske pressar jag för mycket? Stressar jag för mycket?
Jag pallade väl inte trycket, men snälla lyssna på den här.
Min älskling min ängel förlåt om jag är till besvär,
inte meningen att det ska bli såhär.
För jag är kär även om jag inte alltid är där,
När du behöver mig som mest,
Jag försöker, kanske är jag inte bäst.
Men jag hoppas att jag duger, även om jag ljuger.
För att inte se det slut, blir nervös när du inte svarar på det nu,
När du taggar ut stänger av din mobil eller helt enkelt
Bara inte svarar, saker som orsakar sån stor skada.
Allt jag vill ha oss två glada som på gamla dagar.
Det var bara skratt, men saker hann ifatt.
För misstag som jag gjorde måste måste jag säga tack.
För att du inte stack.

Jag tänker tillbaks på hur det var
Jag tänker tillbaks på du och jag
Jag tänker tillbaks på varje dag
Jag tänker jag tänker jag tänker

Det går fram och tillbaks mellan glädje och knas.
Men vi har alltid gått tillbaks, till varann vi dras.
Kan varann ut och in, Jag är din, du är min.
Funnits här när ingenting, funnits här när allting var bra.
Sitter än idag, inget hos mig glömt, inget hos mig borta.
När du softa ofta och vi snackade i telefon.
Kunde inte träffas för jag faller långt ifrån.
Men du väntade, du orkade, mina tårar torkade.
Ömsesidigt offrande, även om vi svek.
För det vi hade, har det har även vart kärlek av högsta grad.
Än idag finns det kvar, fast det kanske inte, lika uppenbart,
som det var just då, men man måste nog förstå.
Man behöver inte visa så, för att det ska kunna gå bli två.
Och tiden bara går.